My Head

Sprit slutar med blåmärken

Kategori: Allmänt

Det låg glassplitter överallt, jag grät. Jag var så hemskt ledsen, vi var så hemskt ledsna. Den där svaga avslagna doften av alkohol, fanns över allt. Jag luktade alkohol, hela jag var alkohol. Hur kunde allt bli så fel, hur kunde våran fina kväll gå så snett. Det är ävl sånt som händer ibland. 
Jag minns inte mycket, men jag minns att jag hade gett upp. Att jag inte vela vara med längre. Jag gick och la mig, grät för mig själv och var så fruktansvärt förstörd. Hörde hur det slutade klirra av allt glas, han hade slutat kasta glas runt sig. Hörde hur långsamma trötta steg kom närmare där jag låg. Brydde mig inte, låg där, ryggen emot dörren. Orörd. Hörde att han tog av sig sina kläder långsamt, hur de landade på golvet. Han stod där, suckade. En sån där djup, sorsen suck. Kände hur kan la sig i sängen, kröp närmare. En arm runt mig, en viskning i mitt öra - förlåt. Jag vände på mig, och såg hur ledsen han var, ungefär lika ledsen som mig. Vi låg där, kramade varandra och grät ikapp. Pratade ut, allt vart bättre. Inte bra, men det var så mycket bättre. 
Under allt kaous, innan allt glas. Då vi var ledsna på en naturlig nivå, "My vill du gifta dig med mig?"
Jag tycker om dig så hemskt mycket Pelle, du ska bara veta hur mycket det är. 
Kommentera inlägget här: